Känns som jag behöver babbla av mig lite för att kunna sova.
Ibland känns det verkligen att man är en fånge av sin egen mamma. Jag kan inte ta några egna beslut. Mina första tankar när jag väljer något är "vad kommer mamma tycka", "kommer hon bli arg" och "hur mycket kommer jag få sota för detta". Om jag köper ett par jeans, som jag verkligen behöver så är det mamma jag ser innan jag ens gör valet.
Det absolut värsta är just nu i detta ögonblick. Min dator gick sönder igår. Det är en gammal skithög som jag velat ersätta läänge. För min del skulle avbetalning vara absolut bäst med tanke på min ekonomi. Och jag kan klara det. Inga tvivel. Sen kan det alltid dyka upp något oväntat. Men man kan faktiskt inte gå hela livet och tänka "men om..". Så jag försökte diskutera... DISKUTERA med min mamma idag om en ny dator och avbetalningsplanen. Hon slog den till marken innan jag ens pratat färdigt. Ingen chans att hon skulle kunna lita på mig. Bara för att hon vill ha det på ett visst vis så kan inte störa hennes bana.
Så jag vände mig till min pappa och mormor. Mormor hjälpte min med pengarna för att jag skulle slippa momsen på 24%. Som jag givetvis ska betala tillbaka så fort som möjligt. Pappa hjälpte mig välja dator och så beställde vi den.
NU, när jag ska försöka somna, mår jag så dåligt att jag skulle kunna spy. Det känns som jag gjort fel val igen trots att jag inte kan hitta en enda anledning. Jo föresten en, jag hatar att vara skyldig någon pengar. Men det är bara halva anledningen. Mamma är som en irriterande finne i röven som endast vill få mig att må dåligt.
Vill få ett jobb NU så jag kan betala av dator på en endaste gång så mamma inte har en anledning till att skjuta mig.
Känns 10% bättre nu så jag ska försöka sova lite.
Natt natt
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar