söndag 28 februari 2010

Kind of weird

Isnt it weird how life never turn out to be like you wanted it to? You can makes the grandest of plans and yet it never follows completly through! There's nothing special I perticual Im talking about right now. But it's a thought to carry with you. Nothing ever turns out the way you planed.

I'm talking in my nightcap right now because I'm half asleep. So I better head of to my Edward. Hahah.

Night night...
...Sweet dreams.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Love

Ligger här i sängen och har inget att göra. Hade såna underbara drömmar inatt om kärlek så nu spelas Moulin Roughe i huvudet på mig om och om igen. Nicole kidman och den underbara och fantasiskt snygga Ewan Mcgreggor. Mumma alltså. Ahha. Aja i alla fall scenen som jag gillar mest är när Christian kommer till Sartines rum och förklara sin kärlek till henne och försöker få fram om hon känner samma sak. Vilket han vet men hon är lite motstridig i början. När han sjunger de första tonerna "All you need is love" så smälter mitt hjärta. Så jag måste skriva av mig lite för mitt hjärta sväller till bristningsgränsen snart. Hihi


C. -All you need is love,
All you need is love... All you need is loovee
S. - Love is just a game
C. - I was made for loving you baby, you were . made for loving me
S. - The only way you're loving me baby is to pay . lovly fee
C. - Give me just one night, gimme just one night
S. - There's no way, 'cause you can't pay
C. - In the name of love. One night in the name of . love
S. - You crazy fool, I won't give in to you
C. - Don't...leave me this way, I can't survive . without your sweet love. Oh baby, don't leave . me this way
S. - You think that people would had enough of. . silly love songs..
C. - I look around me and I see it isn't so, hehe oh . no
S. - Some people wanna fill the world with silly . love songs
C. - Well what's wrong with that? I'd like to . know... 'cause here I go again.
. Love lifts us up where we belong. Where . eagles fly on a moutains hight.
S. - Love makes us act like we're fools. Through . our lives away, for one happy day.
C. - We could be hereos. Just for one day.
S. - You... You will be mean..
C. - No I won't
S. - And I... I'll drink all the time..
C. - We could be lovers
S. - We can't do that
C. - We could be lovers, and that's a fact
S. - Though nothing, would keep us together
C. - We could steal time, just for one day
SC - We could be hereos, forever and ever. We . could be hereooos.
C. - Just because I will always love you.
SC - I will always love you
S. - How wonderful life is...
SC - now you're in the world.


Aw. Så fantastiskt fint :)

Bye for now. Im off to catch a dream or two

- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 18 februari 2010

Feeling good

Ska strax lägga mig men det känns som om jag måste skriva lite. Om vad vet jag inte riktigt. Men det kändes som en bra dag idag. Jag vaknade i hyfsad tid tack vare brossan. Energin har kommit och gått under dagen så jag har fått en hel del gjort. Och när kvällen kom trodde jag inte att jag skulle hinna träna. Men klockan blev tio och energin kom tillbaka. Eftersom jag är så lat som jag är så fick jag passa på. En timme med yourshape och jag är härligt slut. Nu gäller det bara att få till maten igen. Då kanske jag kan sträva mot min dröm. Hehe.

Anyway. Orkar inte skriva mer just nu. Ska drömma söt om söta människor. Hihi

"I couldnt leave beacuse you had and always will have my heart"

Natt natt


onsdag 17 februari 2010

Ett ljus som leder mig... Äntligen


Rent tekniskt sätt så börjar flera ljus att synas på min svarta himmel.
Detta året började faktiskt bokstavligen underbart. Nyårsfirandet med helt underbara människor. Och vissa väldigt snygga. Hehe. Efter det så började jag få Liten pengar i fickan så jag faktiskt kan leva. Inget jobb är det enda som förstör året än så länge.
Det närmaste nu som jag ser fram emot och det är tur att dessa delmåla har kommit för annars hade jag nog slitit av mig håret. Men i alla fall, Oscars galan den sjunde mars närmar sig med stor steg. Helt underbart. Ingen sömn den natten men det är så det ska vara. En vecka efter det åker jag till Idre, äntligen två år sen sist tror jag om inte mer. Får dra ihop ett gäng vänner till nästa år och åka upp.
Och efter Idre så kommer London. Visseligen i mitten på maj men fatta. London. London. London. London!!!!!!!!! Im going to frikkin London. Mitt hjärta sväller och slår hårdare än det gjort på väldigt länge. En sak saknas från resan. Och det är Sanna. Det kommer inte bli det samma. Men vi ska åka dit igen. Kanske ett helt gäng där med. Hihihi
Sist men inte minst, trots att det kanske bleknar i jämförelse med London, så kommer HIM till Sverige i juni. Tråkigt nog till pier pressure där billjoner av fjortisar kommer vara. Men vad gör man inte för sitt band liksom. Måste däremot erkänna att jag får nog plugga lite på låtarna innan jag sticker dit. Lyssnar inte direkt varje dag. Men mmm,Ville Valos röst och dom ögon.
En killes ögon är allt. Det är de första man lägger märke till. Har han fina ögon så är jag såld. Haha

Nu måste jag verkligen sova. Ska upp och köra min broder till fritidsgården.

"Fore I never saw true beauti til this night"

Sweet dreams




- Posted using BlogPress from my iPhone

lördag 13 februari 2010

Questions

Okej. Fastslagit att jag har en enda vän. Jag skulle inte byta henne mot alla vänner i världen. Never ever. Men ibland undrar man. Hur tråkig är jag? Hur hemsk är jag? I just want the truth. "You can't handle the thruth" för att citera Tom cruse.
Det är en annan fras som fastnat i mitt huvud som jag kopplar till allt. Innan var det bara killar. Jag hoppar över den långa biten här där jag klagar på mitt utseende. Till och med jag själv har tröttnat på det. Men den där frasen har börjat nagla sig fast vid andra ämnen i mitt liv.
"Som om du skulle kunna få någon som han". Den har uttvecklats till vänner också. Mina bekanta som en gång var vänner glider ifrån mig ännu mer.
Innan brukade jag tänka att det är dom som förlorar något. Dom kan inte se att jag skulle gå genom eld för mina vänner. Men nu. Det blir bara fler och fler som försvinner så det känns inte som deras fel längre. Jag är den gemensamma nämnaren i talet. Det kan och måste vara jag. Men ingen säger vad jag gör för fel. Hur ska jag kunna ändra mig om jag inte vet vad som är fel. You can't fix it unless it's broken! Jag vet att de är sönder men inte vart.

Jag önskar jag kunde hjälpa dig mer. Att inte veta vad jag ska säga är plågsamt. Du påminner mig om Bella när Edward lämnar henne. Hjärtekrossande och fruktansvärt att läsa. Men jag tror inte jag förstår riktigt hur det känns. Aldrig varit förälskad i någon som du är. Kär, möjligtvis, men inte förälskad.
Det kommer lösa sig. Jag följer dig till botten och upp igen. Love Love


Καληνύχτα
Sov sött

"I see you in my dreams. In your arms I rest"



- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 11 februari 2010

Ev. Första orden i manuset


Det enda jag hör förutom ljudet av min andning som ökar i takt med mina klumpiga fotsteg, var den plågande tystnaden bakom mig. Men jag visste att han var där bakom mig i mörkret och han närmade sig snabbt. Framför mig såg jag ljuset av slutet på tunneln och min räddning. Jag behövde bara ta mig till ljuset och jag skulle vara säker igen. Det var inte långt kvar, ändå verkade jag inte närma mig min räddning hur fort jag än sprang. Jag sprang fortare trots att varje muskel i kroppen redan värkte.
Paniken slog mig som ett slag i magen när jag nu kunde höra hans fotsteg bakom mig. Håren i nacken reste sig när jag insåg att jag faktiskt aldrig skulle hinna. Ljuset verkade på något sätt försvinna längre bort från mig, helt omedvetet om att jag kämpade för mitt liv. Hjärtat slog fortare och hårdare, det visste att dess slag var räknade. Vad hade jag för val? Att fortsätta springa och hoppas att han ger upp var knappast ett val. Han skulle inte ge upp innan jag var död. Jag skulle aldrig hinna fram till ljuset. Så jag bestämde mig för att om det var här jag skulle dö, så ville jag veta vem han var. Jag tänkter inte dö utan att veta vem som skulle ta mitt liv.

Fast besluten att se vem han var innan jag dog, stannar jag tvärt och vänder mig om. Medan mitt långa hår faller ner mot min rygg igen efter den plötsliga vändningen blir det tyst. Han har stannat och jag vet inte vart han är. Håren på armarna reser och jag kände att mitt sista ögonblick var kommet. Jag tog ett djupt andetag och förberedde mig på vad än som skulle möta mig. Då ser jag ögonen, de glödde som eldar mot mig från ett par meters håll, knappt synliga i det svaga ljuset från räddningen som övergivit mig.

Med ett ryck sätter jag mig käpprak upp i min säng. Till höger lyser den starka gatulampan in genom mitt sovrumsfönster och belyser mitt rum. En djup suck glider över mina läpparna när jag inser var jag befinner mig. Att jag inte alls är jagad av någon, bara av en dröm.

( om någon läser detta, så snälla ge en kommentar. Bra eller dålig. )


Natt natt